Man (= du som ibland tittar in här) skulle kunna tro att jag inte alls läser något längre, men sanningen är i stället den att jag inte längre skriver något om det jag läser. Nu blir det i alla fall en tillfällig förbättring på det området och jag ska försöka sammanfatta de böcker jag läst i sommar.
Underbara dagar framför oss
Henrik Berggren har skrivit den här nästan 700 sidor långa biografin om Olof Palme. Jag började läsa den på flyget till Milano i början på augusti efter att ha lånat den som e-bok på mitt bibliotek. Den följde med mig i mobilen till Umbrien och Trentino-Alto Adige och tog slut i Lombardiet. Detta var nu inte den enda resa jag gjorde under läsningen utan det var också en resa i 1900-talets Sverige jag företog. Henrik Berggren har gjort ett gediget arbete för att sammanställa även Olof Palmes släkt bakåt i tiden och skriver om alla personerna på ett mycket levande sätt och beskriver också de politiska förhållanden som rådde i Sverige och världen.

När Olof Palmes liv och gärning beskrivs dyker många personliga minnen upp. Bl.a. minns jag när jag deltog i den fredsmarsch, organiserad 1981 av bl.a. Kvinnor för Fred, och som gick från Köpenhamn till Paris (jag gick bara med på den sista etappen). Intåget i Paris var nära att stoppas men Olof Palme var enligt boken den som fick till stånd att vi kunde tåga in i Paris den gången.
Ett annat minne jag har är från sommaren 1985 då jag reste runt i Mexico och lärde känna en journaliststudent som talade sig varm för Olof Palme och tyckte han hade gjort fantastiska saker för tredje världens länder. Då förstod jag hur stor han var internationellt, något man kanske inte alltid var medveten om i Sverige på den tiden, då när smutskastningen av honom var som störst.

Den där ödesdigra natten den 28 februari 1986 minns jag förstås också. Jag bodde då söder om Stockholm och arbetade som lärare i Norsborg. Det var en sen fredagskväll och jag var på väg att stänga av radion när sändningen bröts av meddelandet om att statsministern hade skjutits på Sveavägen nära Tunnelgatan. Det blev en sömnlös natt då jag följde all rapportering på min lilla svartvita tv-apparat. På lördagen åkte jag förstås in till mordplatsen och såg havet av blommor som hade formats och jag förstod att Sverige inte längre var som förut.
Underbara dagar framför oss är fantastisk berättelse som jag verkligen rekommenderar. Kanske mest för att den skildrar 1900-talet så bra och verkligen berättar om personen Olof Palme och hans närmaste samt förklarar mycket av de händelser som gjorde att han blev den han blev. Det enda som saknas är lösningen på mordgåtan, även om det verkar som Henrik Berggren har sina misstankar.
I boken finns också publicerat en hel del bilder, som jag tyvärr inte lyckades njuta av på mobilen.
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, litteratur, Underbara dagar framför oss, Henrik Berggren, Olof Palme
Sassa brassa mandelmassa. Kollar lite då och då efter någon ny text men kanske det kommer. Hade varit trevligt att få läsa om dina funderingar…..
Dina texter är så läsvärda att jag vidhåller min ståndpunkt för två månader sedan. Bilderna talar eget språk (Italienska, spanska och svenska)
Hej CG!
Du kommer säkert inte in och läser här efter alla dessa år, men här är jag nu äntligen tillbaka på min bortglömda och fram tills nu trasiga sajt och funderar på om jag ska ta upp mina bokrecensioner igen. Ska tänka på saken.