Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. En bok om Sverigedemokraterna är den långa titeln på Niklas Orrenius bok, som jag precis läst ut. Niklas Orrenius är politisk journalist på Sydsvenskan och har i ett flertal reportage skildrat Sverigedemokraterna och är kanske den journalist som bäst kan svara på frågor om vad partiet står för. I den här boken har han samlat sina reportage och efter vart och ett av dem skrivit en kort text som berättar vad som hände efter att det skrevs. I slutet av boken har han även samlat fakta om de tio mest framträdande personerna i partiet samt en kort historik över partiets utveckling.
Det jag slås av är hur partiets framtoning kommit att ändras efter att Jimmie Åkesson blev partiledare. Man har försökt tvätta bort de gamla rötterna från Bevara Sverige Svenskt-tiden och anknytningen till nationalsocialisterna. Enligt Niklas Orrenius är Sverigedemokratrena främst ett parti som vill värna svenskheten och är alltså ett starkt nationalistiskt parti som menar att Sverige ska finnas för svenskarna och att svenskar kan vara även de som inte är födda här men som anammat den svenska kulturen. Utrikespolitik är t.ex. inte något prioriterat område för dem.
När man 1998 får ett ekonomiskt bidrag från det franska partiet Front National under Jean-Marie Le Pens ledning, når man större framgångar och vinner också platser i några fler kommuner än tidigare. Och sedan dess har man alltså nått så långt som in i riksdagen.
Niklas Orrenius berättar också om allt det förakt partiets medlemmar får utstå genom trakasserier i arbetslivet, misshandel m.m. och jag kan inte låta bli att tänka på begreppet politisk förföljelse, som faktiskt gäller även dessa personer, hur illa man än tycker om deras politik. Att med spott och spe försöka utrota förhatliga åsikter borde inte få förekomma i ett modernt samhälle och de enda som vunnit på förföljelserna är Sverigedemokraterna.
I det sista reportagets berättas vad Jimmie Åkesson vid en studentdebatt i Linköping i februari 2010 svarade på en kvinnas fråga om vad han skulle känt om han hade tvingats lämna Sverige p.g.a. krig och som flykting blivit avvisad när han sökte asyl i ett annat land. Jimmie Åkesson är ställd men svarar efter en stunds betänketid. Vad han svarar får du läsa själv, tycker jag, för det är en mycket intressant bok för alla som vill veta något om Sverigedemokraterna och deras politik. Läs den och få mer kunskap om du vill kunna bemöta Sverigedemokraternas argument i den politiska debatten. För bemöta dem måsta man – och inte ignorera dem.
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, litteratur, Niklas Orrenius, Sverigedemokraterna