Det var evigheter sedan jag svarade på en kulturfyra sist, så det är hög tid. Förra torsdagens kulturfyra handlar om de första …
1. Vilken var den första bok du läste?
Nu ska vi läsa som jag fick två år innan jag började skolan och sedan tragglade mig igenom tills jag hade lärt mig alla de däringa mystiska krumelurerna och fått reda på att far ror och mor är rar och annat viktigt. Sedan ljög min rara mor om min ålder på biblioteket så att jag fick ett alldeles eget lånekort och kunde gå dit alldeles själv för att låna alla mina älskade böcker. På den tiden var man tvungen att ha uppnått sju år för att få ett eget lånekort och inte fick man låna vilka böcker som helst heller. Och så skulle det vara absolut knäpptyst så jag minns att jag nästan smög på tå för att inte störa den stränga bibliotekarien som stod och sorterade alla kort.
2. Vilken är den första film du minns att du sett?
Snövit och de sju dvärgarna eller möjligen Oliver Twist. Då var det en lång paus i mitten på filmen så att man skulle kunna köpa godis. Biljetten tror jag kostade drygt en krona på söndagarnas matinéföreställningar.
3. Vilken bok vill du rekommendera föräldrar att läsa som första boken de läser för ett litet barn?
Åh, vilken svår fråga. Det finns ju alldeles för många bra böcker för barn. Men varför inte en sångbok? Jag minns att jag sjöng väldigt ofta för mina pojkar och då gillade de det.
4. Vilket var det första tv-program du minns att du sett?
Lassie på en svartvitt, liten, flimrande tv. Jag grät och tyckte det var jättespännande fast det var svårt att urskilja bilden bland allt flimmer. Minns tydligt hur jag satt på golvet framför vår alldeles nya tv och redan som liten var alldeles fascinerad av teknikens framsteg som hade gett oss denna fantastiska apparat. Numera tittar jag inte speciellt mycket på den, trots att den blivit både färggrann och platt och är alldeles utan flimmer. Datorskärmen lockr mer.
Andra bloggar om: kulturfyran, första
Festligt, mitt livs första film var också Snövit, i slutet av 40-talet.
Vad gäller böcker och bibliotek så minns jag hur jag kunde låna på eget kort (från första klassen) men barnhyllan, som var där jag fick låna, var inte överfylld precis så det dröjde inte länge förrän jag hade läst alla böcker som fanns där. Sak samma gällde böckerna vi fick låna i skolan, som hade en boklåda som vi fick låna ur en gång i veckan.
När allt var utläst började mamma låna böcker på vuxenavdelnigen, som hon ansåg att jag kunde läsa. Minns att jag bl.a. plöjde bibliotekets alla böcker av Jack London.
Kerstin: Jag såg Snövit i början på 60-talet.
Minns åldersgränserna på biblioteket: 7 år för lånekort och 16 för att låna på vuxenavdelningen. Som tur är, så gäller de inte längre.