Ojdå, jag gav mig in ett getingbo med det förra inlägget med mitt påstående att såväl kvinnor som män har samma förutsättningar att klara matten, allt enligt en undersökning som refererades i Dagens Nyheter härom dagen. Jag fick flera kommentarer av män som tycks vara av annan åsikt än jag. Men Kerstin tänker lite längre så jag ska väl inte förtvivla.
För er kommenterande män vill jag bara ta upp temat ur ett kort historiskt perspektiv (svenskt sådant):
1863 blir ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Män vid 21. Gifta kvinnor får ännu stå under sin mans förmyndarskap.
1871 blir Betty Pettersson Sveriges första kvinnliga student och 1877 den första svenska kvinnan som tar en akademisk examen.
1872 får kvinnor bestämma alldeles själv vem de vill gifta sig med.
1888 blir Karolina Widerström Sveriges första kvinnliga läkare.
1898 blir Astrid Cleve von Euler första kvinnliga filosofie doktor i naturvetenskapligt ämne.
1918 får kvinnor bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk.
1921 blev den svenska kvinnan betrodd att rösta i riksdagsvalen.
Inte förrän 1925 slipper gifta kvinnor stå under förmyndarskap från sin man.
1937 blir Nanna Svartz den första kvinnliga ordinarie professor i medicin vid ett statligt sjukhus.
1947 blir Karin Kock första kvinnliga statsråd i regeringen.
1957 får kvinnor bli poliser.
1958 får kvinnor bli präster.
1976 blir Anna Christensen landets första kvinnliga professor i juridik.
1983 blir alla yrken i Sverige öppna för kvinnor.
1992 blir Boel Flodgren Sveriges första kvinnliga universitetsrektor.
(För övriga årtal hänvisar jag till Göteborgs universitet. Och har jag möjligen missat någon faktalänk så googla på kvinnohistoria.)
Inte undra på att myten om mannens överlägsenhet i matematik och naturvetenskap lever kvar! Det tar tid, mer än 150 år, att avliva alla fördomsfulla föreställningar om att mannen skulle vara mer lämpad att göra det ena eller det andra. Kvinnan ska ju fortfarande enligt en del män (ett fåtal förhoppningsvis), bara "stå vid spisen och föda barn" och anses inte kunna besluta i sådana frågor som rikets styre eller kunna lära sig matematik och naturvetenskap. Jag hoppas innerligt att vi om ytterligare 150 år får se denna myt totalt avlivad och att det finns ungefär lika många kvinnliga som manliga matematiker och naturvetare på hög nivå. Det går långsamt, men det går framåt, för kvinnor har samma förutsättningar som män även inom de här områdena.
Och till Daniel, som kommenterat med samma ord både hos mig och andra i den här frågan, läs om resultaten på de nationella proven i matematik för såväl grundskolan som gymnasiet! Du far med osanning som påstår att pojkars resultat i matematik är bättre än flickors. Enligt de resultatsammaställningar som görs varje år så är det "inte någon större skillnad mellan resultaten för pojkar och flickor" i grundskolan och för gymnasiets A-kurs: "I likhet med tidigare år finns inga större skillnader mellan könen." Orkar du ta dig tid så klicka dig in på Skolverkets sammanställningar i pdf-filer så ser man också att det inte heller är någon större sklllnad mellan pojkar och flickor bland dem som når de högsta resultaten. Alldeles precis som rapporten från Wisconsin kommer fram till.
Det här inlägget tycker jag är intressantare än det förra.
Uppdatering: Daniel påstår inte att pojkar är bättre än flickor i matematik. Han skriver i en kommentar till förra inlägget: "Som lärare vet du väl att flickor presterar bättre än pojkar i alla ämnen förutom matte? Hur tolkar man det? Är flickor det överlägsna könet kanske?", vilket är en helt annan sak. Jag ber om ursäkt för min misstolkning. Ytterligare svar i kommentarer till detta inlägg.
Andra bloggar om: matematik, kvinnohistoria, skola
Jag tänker förstås inte säga emot… kvinnosakskvinna blir jag ofta beskylld för att vara av alla de män som tycker att tillvaron är jämlik.
Men – eftersom jag har den bakgrund jag har, kan det kanske intressera att kvinnor hade exakt samma ställning som män i Frälsis, ända sen starten på 1870-talet. Gissningsvis det första yrke där kvinnor var jämställda. Det var dessutom en kvinna som startade rörelsen i Sverige.
Men … i övrigt har det varit segt. Kvinnliga lärare skulle vara ogifta… ack ack. Men kolla programledarutbudet i tv, hur många kvinnor som passerat 35 finns det där, jämfört med män… Vi har en del kvar.
Bloggblad: Det visste jag inte om Frälsningsarmén, så det var ju en glad nyhet för mig, som annars tycker det stått ganska så still inom den kyrkliga sfären.
Och visst, kvinnoidealet slår igenom i media. Är man som kvinna inte ung, smal och vacker så passar man inte in. Ändå tycker jag det är bättre här än i t.ex. Italien, där jag vägrar titta på tv:s alla lättklädda kvinnor.
Det dystraste är väl att under hela den tid som Susanne beskriver i inlägget här, så har män gått från det ena biologistiska argumentet för kvinnors underlägsenhet till det andra (ibland har de haft kvinnor till sin hjälp dessutom). Vartefter ett i biologin grundat argument mot kvinnorna visat sig felaktigt, har påhittiga manliga forskare genast haft ett nytt biologistiskt argument mot kvinnan att kasta fram.
När nu flickor visar sig lika duktiga som pojkar i matematik väntar jag bara på följande förklaring till detta faktum: Jo se, det beror på att pojkar inte vill vara som flickor, så när flickor är duktiga i skolan så demonstrerar pojkarna sitt avståndstagande från det kvinnliga och sin manlighet genom att inte vara duktiga i skolan. Istället visar det sin överlägsenhet inom andra områden.
PS: Slutet i den förutspådda argumentationen ramlade bort:
"I själva verket är pojkar dock fortfarande bättre i matematik än flickor."
Tack för ditt svar. Jag menade inte alls att pojkar presterar bättre i matematiken, men som jag sa så är matematiken det enda ämnet där pojkar inte presterar sämre än flickorna. Hur tolkar man det?
Kerstin: Det ligger mycket i det du skriver, fast jag ser nog mer hoppfullt på framtiden än vad du gör. Det har gått framåt för kvinnor och jag är övertygad om att det kommer att fortsätta, för inte kommer den stora majoriteten kvinnor att gå med på att fråntas rättigheter som redan vunnits. Att det finns grupper som tycker annorlunda kommer vi aldrig ifrån, men förhoppningsvis blir de allt färre.
Daniel: Riktigt! Jag läste din föregående kommentar alltför snabbt. Den fastande i fel slags filter. 🙂
Jag vet inte hur "man" tolkar det, men om JAG ska försöka mig på att TRO något så tror jag att det är en mognadsfråga. Man vet att pojkar mognar senare än flickor om man med mognad menar att bli vuxen och det som hänger samman med detta. När pojkarna väl blivit män så har de med råge tagit igen vad de möjligen missat tidigare. Många är de elever (pojkar) som när jag träffat dem efter att de lämnat grundskolan sagt att nu äntligen inser de vad det betyder att studera och att de måste anstränga sig för att komma någon vart. Att just matematik inte hört till de områden där pojkarna inte legat bak flickorna, förklarar jag med just den myt om pojkars försprång, den myt som föranledde mig att skriva det här och föregående inlägg.
Nöjd?
Oj vad intressant 🙂
Jag tror att du har delvis rätt, men det där med att pojkar mognar senare är egentligen ganska kontroversiellt. Det är en biologisk förklaring som inte alls accepteras av de likhetsfeminister jag har stött på. Men jag hoppas att du har rätt för annars vore pojkarnas prestationer i skolan riktigt alarmerande.
Jag tackar för ditt svar men nöjd kan jag inte vara. Svenska (och amerikanska) elevers resultat har blivit allt sämre och det är framför allt pojkar som det går sämre och sämre för. Så länge det inte finns någon accepterad vetenskaplig förklaringsmodell för detta så kan jag heller inte godta några bevis för att pojkar och flickor har samma förutsättningar.
Jodå, frikyrkorna överlag har varit mer liberala i kvinnofrågan (kanske inte i övriga…:) Förmodligen var det så i Frälsis därför att det var så pass slitsamt att man behövde vara två och dela på jobbet. Man hade en assistent (av samma kön) om man inte var gift, men ett äkta par var mer slitstarkt… eftersom man inte skilde sig på den tiden.
Nu ska jag strax gå till vår kyrka, en ung, söt, begåvad kvinnlig prästtjej på ca 26 år ska hälsas välkommen. En av de manliga prästerna är emot kvinnliga, men han är både försynt och klok, så han håller tyst och accepterar faktum. Tur för honom…
Anette Jahnke: Visst! Och jag antar att du som matematiker också har tyckt till i frågan.
Daniel: Då får vi hoppas att de vetenskapliga bevisen kommer snart.
Bloggblad: Ojdå, vad hade hänt om den manlige prästen varit mer högljudd med sitt missnöje?