Sonen, 12 år, och jag diskuterar Bromöllahändelsen, dvs. det förslag om att beräkna kostnaderna för flyktingmottagningen som kommunens socialdemokrater lagt och sedan efter hård kritik uppifrån dragit tillbaka. Alltså ett förslag som sedan länge står på sverigedemokraternas önskelista.
Vi resonerar och tänker och kommer fram till att ska man beräkna vad olika grupper människor i samhället kostar och därmed förhindra dessa människor att få finnas hos oss, så skulle helt klart följande grupper gå bort:
Alla barn, som kostar massor av pengar att hålla med sjukvård, dagis, fritids, grundskola och gymnasieskola.
Alla handikappade, som kostar pengar för att de inte alltid kan arbeta och som behöver sjukvård och anpassade åtgärder.
Alla pensionärer, som inte arbetar längre och får pensionspengar.
Alla småbarnsföräldrar, som ibland måste vara hemma för att barnen är sjuka.
Alla arbetslösa, som ska ha ersättning från arbetslöshetskassan.
Alla sjuka, som ska ha ersättning från försäkringskassan.
– Men då blir det inte många kvar, resonerar sonen.
– Nej, det blir nog bara friska, arbetsföra män i fyrtiofemårsåldern kvar, svarar jag. De tjänar pengar och betalar skatt till samhället och behöver inga ersättningar. Och har i regel inga kostsamma barn hemma.
– Det är ju ett heldumt förslag att räkna på hur mycket flyktingar kostar ju! Fast hade de gjort det så hade de säkert kommit fram till att flyktingar inte kostar något alls för kommunen, svarar sonen. Alla andra kostar säkert mycket mer. Och vi barn är dyrast av alla!
– Ja, och det är väl tur att ni finns, för annars skulle vi inte få några nya vuxna, svarar jag. Så ni måste få kosta. Precis som alla andra människor måste få göra ibland. I det långa loppet så jämnar det ut sig med kostnaderna.
Andra bloggar om: flyktingar, Bromölla, människovärde
Mjae. Om man ser det på det här viset då: Om vi bränner bort en väldigt stor summa pengar på flyktingmottagning, så måste vi i framtiden drastiskt minska vårt mottagande av ekonomiska skäl. Låt oss anta att vi med det scenariot låtit X antal flyktingar komma hit.
Om vi då istället tänker oss följande scenario: Vi låter endast en tiondel komma hit i första skedet, kostar då 10% av förra scenariot. Och satsar resterande 90% av pengarna på att stimulera företagandet – för att skapa fler arbetstillfällen.
Dessa pengar får vi kanske 100-falt tillbaka genom skatteintäkter från företagen. Så väldigt mycket mer pengar att sätta in i framtida pott för flyktingkostnader.
Vad jag försöker förklara är att det inte tvunget är inhumant att spara pengar istället för att tanklöst vräka bort dem. Beror på vilken tidshorisont man har.
Och visst, man kan argumentera att flyktingar inte planerar sin landsflykt, de har sitt flyktbehov NU. Inte desto mindre måste Sverige ändå kunna tacka nej, eftersom vi _måste_ ha en långsiktig syn på flyktingmottagandet. Samma grymma långsiktighet görs i vården; sånt är livet helt enkelt. Och det varken kan eller bör vi sopa under mattan. Fram med fakta alltså; det får inte vara en hemlighet vad flyktingar kostar.
Ulvskogs inhopp och Bromöllas reträtt kommer tyvärr bara att resultera i en mycket stor andel nya SD-sympatisörer. Och det är knappast bra för Sveriges flyktingmottagande. Men vi får de politiker vi förtjänar.
Du/ni tänker helt fel
-Barn får kosta pengar för att de sedan kommer betala in skatt/hålla uppe samhället och bidra till ökad tillväxt och välfärd.
-Handikappade får kosta pengar för att de inte kan påverka sin situation och måste ha samhällets hjälp för att överleva
-Pensionärerna har arbetat och betalat in skatt under sina yrkesverksamma år och erhåller därför pension och vård
-Småbarnsföräldrar får pengar för att vi måste ha bar n för att samhället ska fortgå, se första stolpen.
-Arbetslösa får pengar för att det ska finnas flexibilitet och skyddsnät i samhället, dock är dagens system alldeles för slapphänt och givmilt.
-Sjuka får pengar för att de inte har möjlighet att jobba och sköta sin egen försörjning. Även här är systemet för slapphänt.
Invandringen(den efter 1990 som inte varit arbetskraftsinvandring) kostar samhället enorma belopp, det är förvisso inte bara invandrarnas fel utan till stor del socialdemokraterna. Det går inte att motivera varför Sverige ska ta emot så oproportionellt många invandrare(inte flyktingar, de representerar några enstaka procent av invandringen)
Resten av Europa(och världen) får dela på ansvaret, som det håller på nu kommer välfärden vara ett minne blott inom ett par decennier, nån arbetskraftsinvandring behövs inte förrens om en sisådär 20 år tidigast.
Man kan också tänka att statsgränser är konstlade företeelser, skapade av en del människor för att begränsa för andra människor.
Man kan också tänka att jorden är en enda med människor som alla är lika mycket värda och med samma rättigheter oberoende av var på klotet de fötts.
Man kan också tänka att flyktingar kan få kosta pengar en kort tid för att därefter inte kosta samhället något alls.
Ja, man kan tänka som Fjas och Oraklet också, men jag gör inte det. Jag tänker att vi i vår rika del av världen har ett mycket, mycket bättre liv än flertalet människor på vår jord och därför har råd att dela med oss av vår rikedom! Även den fattigaste människa i Sverige är många gånger rikare än en flykting i ett flyktingläger i t.ex. Sudan.