I bloggtidningens bloggstafett har nu turen kommit till mig, den 23:e bloggaren på listan. Från Rubinum fick jag ämnet "Finns det liv i rymden?", ett intressant ämne, där jag har min åsikt helt klar: Ja, det finns det!
För inte så många år sedan sökte jag en kurs i astrobiologi vid Lunds universitet. Jag blev antagen, men kunde tyvärr inte börja på grund av tidsbrist, men kursinnehållet låter onekligen mycket intressant för en naturvetare som vill veta mer om denna ganska nya inriktning inom astronomin, där bl.a. studier av livets uppkomst på vår egen planet ingår. Astrobiologin är en vetenskap där olika naturvetenskapliga ämnen samsas, men också där humanistiska ämnen får plats. Frågan om livets uppkomst är central och själva namnet ger ju en klar bild om vad det handlar om: astro betyder stjärna och biologi är läran om livet. Astrobiologin är alltså vetenskapen om liv utanför jorden.
Än så länge har man inte fått några tecken på att det finns något liv bortanför vår jordiska atmosfär, trots många försök att fånga in radiosignaler från rymden. Särskilda forskningsprojekt, SETI (Serching for Extraterrestrial Intelligence), sysslar med detta sedan sent 1950-tal genom att söka av himlen på radiofrekvenser mellan 1000 och 100 000 MHz. Resultatlöst ännu så länge, men jag är övertygad om att man med tiden kommer att kunna fånga in signaler från någon slags liv. Konstigt vore det väl om vi jordiska varelser skulle vara de enda i hela världsrymden?
Hur kan då livet utanför jorden se ut?
Jag minns ett program från Vetenskapens Värld för några år sedan, där olika astrobiologer fick ge sina bilder av livet i rymden och de målade upp olika scenarier varav jag bäst minns ett slags datoriserade varelser, som kunde se ut lite hur som helst, alldeles olika oss människor. Om man tänker på hur olika liv kan, och kunde, se ut på jorden så är det lätt att inse att det i rymden skulle kunna förekomma liv av många olika slag. Tänk bara på våra jordiska bakterier som kan överleva i syrefattig underjord, kokheta vulkaner eller i iskalla miljöer.
Härmed betraktar jag mitt bloggstafettsuppdrag, det 23:e i ordningen, som slutfört denna den 23:e dagen i den 23:e timmen. Till den 24:e deltagaren i bloggstafetten ger jag ämnet: "Mina tekniska prylar – de användbara samt de oanvända". Varsågod Gubben vid Rämen, nu är det din tur! Jag tackar för mig.
Andra bloggar om: bloggstafetten, liv i rymden, astrobiologi, vetenskap
Jo även jag är övertygad om att det finns liv därute! Vår lilla planet, det är nästan osannolikt att det bara skulle finnas liv här. Vad jag förstår så finns det flera solsystem och då borde det även finnas kiv kanske rent av liv mer utvecklat än vårt!
Tack för läsning
Tack för ämnet! Jodå, jag anade att jag själv bäddat fär något i den stilen!
Ha en bra dag!
Thomas
Syster Yster: Och ändå tror jag inte att man var inn på tanken om liv någon annastans än på jorden för sisådär 100 år sedan.
Gubben: Det var roligt att läsa ditt bidrag, som blev väldigt annorlunda mot vad jag trodde det skulle bli.
Intressant skrivet. Jag fastnade på två saker. Jag har en förmåga att stanna till på vissa detaljer.
Det första är ”tidsbrist” Just ordet tids-brist är intressant. När vi talar om rymden är just begrepp tid något att fundera över.
Det andra jag fastnade för var ”Konstigt vore det väl om vi jordiska varelser skulle vara de enda i hela världsrymden?” Jag har den inställningen att vi jordiska varelser är de enda i Universum. Allt annat är bara religion och då måste vi fundera över livsförutsättningarna på den enda Planeten.
Det var en bra blogg. Det är roligt med den här stafetten. Det blir som en upptäcktsresa i bloggrymden:)
Tack för all information. Gillar ditt slut. Allt gott Anne-Marie
Björn Wadström: Tid, jovisst är det ett begrepp som man kan filosofera mycket över. Jag tror faktiskt jag gjorde det i ett mycket tidigt blogginlägg, som försvann i cyberrymden när Sassas samlade svammel 1 gick i graven.
Att ha en tro på något som man (än så länge) inte kan bevisa eller visa, visst är det en religiös fråga. Även detta har jag skrivit om tidigare då jag jämfört tron på vetenskapen med den religiösa tron.
Jo, bloggrymden ökar ständigt och det återstår mycket att upptäcka. Tänk om man hann med dem alla… (Nu har jag i alla fall utökat min bloggkunskap med två av dina gröna bloggar.)
Anne-Marie Körling: Tack! Dina ord är alltid välkomna här. Och orden du förser bloggrymden med på din egen blogg läses (men kommenteras dåligt) av mig med fascination.
Hejsan
Här kommer en liten hälsning från Solidaritetsbloggen som den här månaden tänker lite extra på utvecklingsstörda barn, unga och vuxna. Kolla in http://delameddig.blogspot.com för mer info.
mvh / Marcus
Marcus: Fixat!