Skolfront om betygshetsen

Tittade just på veckans Skolfront från Utbildningsradion, där bl.a. Fredrik Svensson från Rektorsakademin var inbjuden och tala. Betygssättningen är en het fråga, speciellt i terminssluten då eleverna behöver betygen för vidare studier.

Programmet inleddes med en film om en lärare som blivit hotad av en elev för att få högre betyg. Andra som försöker påverka lärare att sätta betyg är också föräldrar och rektorer. T.ex. kan en skola få dåligt rykte om inte betygen är tillräckligt bra och då tappa elever om det finns andra konkurrerande skolor i kommunen. Varje år rankas också Sveriges kommuner av såväl Lärarförbundet som andra intressenter i skolans värld i en lång lista där man väger in bl.a. betygsstatistiken och lärarbehörigheten. Att komma långt ner i den listan är inte meriterande.

I programmet sades att försöken att påverka lärare att ändra betyg har ökat och det är möjligt. Fredrik Svensson menade däremot att det nog inte är så vanligt som man lät påskina i programmet. Själv var jag med om det för ungefär tio år sedan:

Jag ansåg att en elev inte nådde upp till kunskapsmålen i matematik och h*n hade heller inte klarat de nationella proven som görs ganska sent på vårterminen i nian. Dåvarande rektor kallade in mig och undrade varför jag inte godkände eleven och jag pekade på de olika mål som inte uppnåtts. Rektorn tyckte då att jag skulle ge eleven en chans att pröva för godkänt genom att få göra ett prov. Det var den allra sista skolveckan före sommarlovet och jag menade att jag redan gett eleven möjlighet att skriva ett uppföljande prov men att h*n inte hade visat att målen nåtts för ett godkänt betyg. Nåväl, jag var beredd att tillsammans med den specialpedagog som varit inkopplad i klassen göra ytterligare en prövning. Rektorn tyckte inte jag hade gjort tillräckligt och dessutom hade rektorn blivit uppringd av elevens pappa som beklagat sig över de uteblivna betygen i bl.a. matematik.

Sagt och gjort, jag satte ihop matematikuppgifter med kursplanens mål framför mig, diskuterade med specialpedagogen som hjälpte eleven det lilla som hanns med och vi bestämde en dag för provet, som vi dels hade skriftligt och dels muntligt, för att verkligen ge eleven en chans att klara ett godkänt betyg. Efteråt diskuterade vi och var fullständigt överens: eleven nådde inte målen för godkänt. Tillsammans gick vi in till rektorn och berättade vårt beslut. Rektorn ringde pappan och meddelade vad vi kommit fram till och vi gick ut från rektorsexpeditionen, ganska trötta på historian som inte verkade få något vettigt slut.

Dagen därefter var det skolavslutning och betygsutdelning. Jag hade inte ändrat elevens betyg utan det stod fortfarande ett streck – trodde jag. Men ännu en gång blev jag inkallad till rektorn som mer eller mindre beordrade mig att ännu en gång skriva under betygskatalogen. I den upptäckte jag att betyget G hade blivit inskrivet av någon annan än mig för den aktuelle eleven. Jag vägrade skriva under och gick därifrån.

Eleven fick sitt godkända betyg, pappan och rektorn blev nöjda medan specialpedagogen och jag blev mycket upprörda. När sommarlovet kom tog jag kontakt med det lokala lärarfacket och berättade det inträffade. De kontaktade Skolverket som gav mig helt rätt: En rektor får inte sätta betyg på det här sättet. Förvaltningchefen blev underrättad om det som hänt, men så vitt jag vet hände inget mer. Inte den minsta lilla upprättelse fick vi lärare.

Senare fick jag också reda på att eleven fått hoppa av det gymnasieprogram h*n genom rektorns förtjänst kommit in på. Och så slutade den historien.

Andra bloggar om: skola, betyg, lärare, betygshets, skolfront