I början på höstterminen fick jag i min hand en inbjudan till Curso de actualización lingüística, metodológica y cultural para profesores de español, organiserad av Spaniens utbildningsministerium och Spanska ambassaden i Stockholm. Kursen skulle gå i Lund under två dagar, dvs. denna helg, och vara helt gratis. Vilket tillfälle till uppdatering i spanska, tänkte jag, och anmälde mig förstås, tillsammans med en kollega.
I går eftermiddags när jag cyklade hem från skolan kändes det däremot som om jag var alldeles för trött och hade alltför lite tid för att offra en helg på en kurs i spanska, men kom ändå överens med min kollega att vi skulle gå dit men eventuellt gå hem igen, eftersom vi var lika trötta båda två.
Sagt och gjort, i morse gick jag upp ännu tidigare än jag brukar för at ta tåget till Lund och universitetet där kursen skulle hållas. Ungefär 200 lärare från olika platser i södra Sverige fanns på plats och så även den spanske ambassadören Excmo. Sr. Don Enrique Viguera, som öppnade kursen med några välkomnande ord. Från morgon till kväll har vi sedan fått lyssna på föredrag av allehanda slag, hållna av författare och universitetslärare från såväl Spanien som Sverige. Förstås har språket varit spanska och min kollega och jag var allt lite oroliga över att vi inte skulle förstå ordentligt vad föredragshållarna pratade om. Min osäkerhet gällde den spanska dialekten som jag inte är speciellt van vid att höra och min kollegas att hon inte hade tillräckligt stort ordförråd. Nåväl, vi hängde med i det mesta som sas och efteråt kändes det mycket bra att vi faktiskt orkade vara med ända till kl. 18.30 då sista föredraget om kognitiv grammatik hölls av Alejandro Castañeda från universitetet i Granada. Andra personligheter vi fått höra idag har varit t.ex. Carme Riera, författare från universitetet i Barcelona, som gav oss en snabb resumé över kvinnliga författare i Spanien. Många namn lades till min lista på böcker att läsa. Från Göteborg kom Ingmar Söhrman, med en imponerande föreläsning om spanska dialekter. Antonio Elorza från Madrid talade om spansk nationalism, men det blev i svåraste laget. Jag saknar alltför mycket fakta om Spanien för att förstå alla historiska händelser som togs upp.
Nåja, jag är glad över att jag stannade kvar till slutet, för det blev en givande dag. Mest av allt är jag förvånad över att jag faktiskt förstod i stort sett allt som sas. Jag trodde nog inte det, eftersom spanskan inte längre är ett så levande språk för mig som förr. Grammatikföreläsningarna blev en enkel match och många kunskaper jag fått under åren i Nicaragua har gjort att t.ex. skillnaderna i användningen av konjunktiv och indikativ faktiskt sitter ordentligt i mitt spanskspråkiga medvetande, även om jag inte längre är lika säker som förr när jag pratar spanska. Insikten att jag förstår mycket och har ett stort, passivt ordförråd är i alla fall en kick för självförtroendet.
Och förstås åker jag iväg i morgon också! Och ser fram emot fler intressanta föreläsningar om kvinnliga latinamerikanska författare, grammatiska spörsmål och tillbakablickar i Spaniens historia.
¡Hasta mañana!
Andra bloggar om: språk, spanska, fortbildning, grammatik
Jag skulle behöva en ordentlig uppfräschning av min spanska. Det är över ett år sedan jag slutade plugga och det försvinner med ljusets hastighet. Trist! 🙁
I juni ordnar man en liknande kurs i Stockholm. Skulle tro att det går att komma in utan att vara lärare. I alla fall träffade jag på bekanta icke-lärare i Lund, vilka hade smugit sig in på en föreläsning.
Låter spännande. Ingmar Söhrman hade jag som föreläsare på en kurs för många år sedan, han är verkligen duktig och rolig att lyssna på. Har dessutom skrivit en intressant bok om språk och nationer som jag kan rekommendera.
Nadia: Jo, Ingmar Söhrman presenterade sin nya bok för oss och den fanns dessutom till försäljning på ett bokbord. Köpte den dock inte. Han var mycket intressant att lyssna på och pratade en mycket vacker spanska utan svensk brytning. Jag och min kollega satt förundrade och undrade hur han lyckats få ett så fint uttal.