SM-guld, SM-guld, SM-guld

Det var bra stämning i Globen i eftermiddags, såg jag på TV-sändningen från svt. SM-final i handboll är något som jag på senare år har följt mer och mer. Förra året satt jag med sonens handbollslag bänkad i Skandinavium och såg precis samma lag som i år vinna SM-guld: Sävehofs damer respektive Hammarbys herrar. Då liksom nu blev det en mycket spännande damfinal som fick avgöras med förlängning. Däremot vann Hammarby betydligt lättare sin finalmatch i år. Och vilket spel! Och vilka räddningar!

Handboll är en stor sport i min lilla stad. Vårt damlag har också vunnit SM-guld, för ett par år sedan. Herrlaget spelar i division 2 för tillfället, men har tidigare varit uppe i ettan. På ungdomssidan lockar de båda lagen många spelare och i varje klass jag har finns alltid någon eller några elever som spelar handboll. Vår skolvaktmästare är gammal landslagsspelare och några kollegor är handbollstränare. Ett tag hade jag också en medklassföreståndare som spelade med herrlaget. Han flyttade senare och fick spela i elitserien. Som ung spelade jag själv en del handboll och min äldste son spelade några år innan han fick större intresse för tennis, men min yngste son har spelat sedan han var sex år.

Som förälder har jag blivit mer och mer indragen i handbollslagets aktiviteter och har numera också funktionärsutbildning. Att sitta funktionär vid handbollsmatcher var något jag förut trodde skulle vara ganska enkelt, men jag har allt fått revidera min uppfattning, speciellt efter att ha gjort en del tabbar vid matcherna. Tur det bara har varit ungdomsseriespel än så länge. Vid handbollsmatcher sitter en sekreterare och en tidtagare som ska hålla koll på allt i matchen. Sekreteraren skriver upp vilka som gör mål, vilka som får gula eller röda kort, vilka som blir utvisade, vilka som skjuter straffar. Jag har oftast suttit som tidtagare, vilket är nog så kämpigt, eftersom man ska hålla reda på klockan för matchen, för utvisningar, time-out. Det svåraste är time-out, då regelboken säger att du bör ha minst tre händer. Så här går det till:

  1. Lagledaren för laget som begär time-out lämnar ett grönt time-out-kort till tidtagaren.
  2. Tidtagaren ska snabbt kolla att laget som begär time-out har bollen.
  3. Tidtagaren blåser i visselpipan, samtidigt som time-out-tecknet görs, matchklockan stoppas och time-out-klockan startas.

För att få upp visselpipan till munnen krävs en hand, för att göra time-out-tecken behövs två händer och för att stoppa klockan behövs en hand. Haha, vilka missar jag gjort innan jag fått rätt på alla procedurer. Det krävs hårdträning för att gesterna ska sitta i rätt ordning.

Jaha, det var ett mycket tvärt kast i ämnesval på den här bloggen. Tror det här sportinlägget får hamna under kultursvammel.

Förresten: Grattis Sävehof och Hammarby! Så här såg det ut förra året när de vann SM-guld i Göteborg. Först damerna och sedan herrarna:

image139

image140

Var det månntro någon av den är bloggens läsare som befann sig i Globen idag?


Andra bloggar om: , , ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *