En alldeles vanlig lärardag

Slog upp mina blå i morse till ljudet av ekots nyhetssändning:

Nationella prov i alla teoretiska ämnen.
Sömnbrist ökar risk för sjukskrivning.
Haha, ekot kan konsten att tajma nyheterna med mitt sinnestillstånd!

Fortsatte med att stressa i mig en tallrik yoghurt, väckte sonen och satte mig på cykeln för att ta mig till distriktssjuksköterskan för mätning av blodtryck.
– Lägg dig på britsen och vila en stund.
Jag löd uppmaningen och försökte tänka bort att jag egentligen redan börjat jobba och med min vila riskerade att komma för sent till första lektionen.

Nåja, trycket hade trots stressen sjunkit och låg bara liiite över gränsen.
Hopp upp på cykeln till skolan och så lugnade jag mig och sa till mig själv:
– Nu struntar du i att du kommer för sent till första lektionen och tar det lugnt!
Och så tog jag en kopp kaffe och satte mig ner vid skrivbordet medan eleverna snällt fick vänta. Och tänka sig, inget knorr över att jag var försenad! Undras om ytterligare en inställd lektion var önskemålet i det vackra vädret?

Ingen fysiklektion hade hållits under hela april så jag satte igång med en improviserad mastodontföreläsning om joniserande strålning. Inga protester, men i stället kloka frågor. Kanske de ändå hade saknat mina kunskaper?

Mailöppnande, mailsvarande, telefonsamtalande, pappersvändande följde.

Kaffe! Kaffe måste jag ha och gick till personalrummet. Med koppen i hand postsorterade jag bland gamla, gamla brev med inbjudan till konferenser i september (förra året!). Slängde en del, sparade en del. Och letade förgäves efter den där speciella laborationsmaterielkatalogen med syraflaskorna som skulle beställas.

Tjänstefördelningen! Äntligen! Blädder, blädder. Ja, vad roligt! Nej, vad dåligt! Men ska hon byta arbetslag! Och han också! Och varför ska hon ha svenskan i den klassen?

Matteprojektmöte: Ja, vi ska ha nivågruppering. Ja, vi ska testa MUS (matematikutvecklingsschema). Ja, vi är nästan klara med den lokala handlingsplanen. Ja, vi får mer tid avsatt nästa läsår. Och då kan vi inreda matteverkstaden! Och du gör det och jag gör det.

Lunchpaus och sedan tre långa lektioner efter varandra:

Muntligt nationellt prov i matte: Oj, de kommer ju inte igång. Nej, hjälp, de förstår inte uppgiften. Jo, nu äntligen igång med diskussionen. Och ni där i klassrummet: TYST!!!, så att gruppen kan göra sitt nationella prov!
Klassråd: temavecka, avslutningsförberedelser, avslutningsmiddag med lärarna, skoltröjor, skolresa, pizzakväll tillsammans.
Sista timmen med eget arbete: Plockade ut eleverna enskilt i grupprummet och diskuterade resultaten på de nationella proven.
– Jodå, du har klarat det bra.
– Nej, du får lägga ner lite mer arbete, så kan du få ett slutprov innan terminen är slut.

Slut på lektioner.
Hem på cykeln.
Lagade mat till pojken.
Upp på cykeln och iväg igen till skolan för att delta på de 160 blivande sjuornas föräldramöte: presentation, information, frågor.
Hem på cykeln. Fast först förbi coop; mjölken var ju slut.

Men var är pojken? Telefonsamtalande med mobil. Jaså, hos mormor.
– Kom nu hem så att du kan gå och lägga dig!
– Nej, jag har inte tid att gå till mormor. Har inte fixat lektionerna till i morgon.

Pojken hem, katten Måns hämtas in, tänder borstas, pojke nattas, lektioner planeras, bloggar läses.

Och så slutar ekot ikväll:
Grundskolan får kritik

Zzzzz…


Andra bloggar om: ,

3 reaktioner till “En alldeles vanlig lärardag”

  1. Jag vaknade till nyheterna om nationella prov i går morse…tvärvaknade och sedan blev jag bara irriterad och trött. Undrar när jag hörde en positiv nyhet om skolan sist?

    Jag ska försöka vila (lite) i helgen, trots att rättningshögarna blänger på mig.

    Hoppas att du får en bra helg!

  2. Jag hörde samma nyheter – och tänkte på dig! Var rädd om dig! Ingen enda kommer att tacka dig för att du sliter ut dig i skolan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *