Jodå, det blev ännu några böcker innan jag för i år helt överger ovanstående rubrik.
Innan terminen startade hann jag börja på en bok som jag ett tag trodde skulle bli liggande p.g.a. tidsbrist, men hur det var så blev några sidor lästa varje kväll innan mina ljusblåa slogs igen av trötthet. Tur att kapitlena var korta annars hade jag nog låtit boken ligga. Boken jag läste på det här sättet var Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda. Någon rekommenderade den i en kommentar här på min blogg, så jag köpte pocketupplagan. Och jo, jag tyckte om den och läste om de udda personerna som bodde tillsammans i Paris en tid, personer med mycket stora hjärtan.
I början på sommaren beställde jag Susanna Alakoskis Svinalängorna på biblioteket. Förstås trodde jag att den skulle komma innan terminen satte igång, men inte förrän samma dag jag började jobba igen damp det ner ett meddelande i inkorgen om att mitt reserverade exemplar nu fanns för hämtning. Och tänka sig, den blev utläst för ett par timmar sedan efter att jag i fredags börjat på den. Hade egentligen tänkt ta mig en liten tupplur nu i eftermiddags, men hur det var så började jag läsa där jag slutat i går kväll och rätt som det var så hade bokens sista sida hunnit infinna sig och därmed är min sommarläsning slutförd för i år.
Svinalängorna skildrar en verklighet som är ganska nära min egen uppväxt även om den för mig inte var fullt så hemsk som den Susanna Alakoski skildrar. Mycket känner jag igen och kan leva mig in i: Lyckan över den fina lägenheten i miljonprogrammets byggboom, ungdomsgängen, festandet, misshandeln…
Nu har jag förresten beställt en bok till på biblioteket, eller rättare sagt så rekommenderade jag mitt kommunbibliotek att köpa in den: Maskrosungen av bloggaren Sandra Gustafsson.
Andra bloggar om: sommarläsning, böcker
Jag håller just nu på med ”Tillsammans…” men i går kväll spårade jag nog ur… fattade plötsligt ingenting… eller också började jag tänka på annat? Saft?
Hihi, det var säkert saften du tänkte på.
Men visst, samma sak hände faktiskt mig också någon gång under läsningen. Boken är onfattande och blir jag tvingad att göra annat (som jobb), tappar jag ofta tråden – minnet är ju inte som förr.