Tog mig ut i trädgården efter jobbet idag och plockade in en liter svarta vinbär som hotade att falla ner i markens mylla alldeles övermogna. Den vita plastburken höll jag under grenarna och skakade lite på dem och ner i burken föll de fint, bären alltså och inte grenarna.
Det fanns fler som ville komma in i köksvärmen. Jag hittade minsann såväl myror och skalbaggar som sniglar och tvestjärtar och alla piggnade de till ordentligt när de kom in från kylan. Sådana små kryp ville jag ju inte ha kravlande på diskbänken, så de spolades snabbt ner i avloppet. Mördare är jag.
Nu återstår att hitta på något lite lagom snabbt att göra av vinbären. Varken saft eller sylt har jag någon lust att koka och paj gjorde jag här om dagen. Så länge fick de åka in i frysen. Åtminstone de som klarade sig från att stoppas in i min mun medan jag repade dem. Hmm, känner att jag nu är alldeles full med c-vitamin!