Ska jag bli husägare tro?

Som jag nämnt i min tidigare blogg (som nu verkar vara helt borta från nätet) är jag mer eller mindre tvungen att flytta ifrån min stora och dyra hyreslägenhet eftersom familjen decimeras med en tredjedel när äldste sonen flyttar till sin pappa i Italien. Yngste sonen och jag blir kvar och måste hitta något billigare.

 

Jag har hittills tittat på några bostadsrätter och satt upp mig i kön hos det kommunala bostadsbolag där jag redan hyr, men idag tog jag steget att titta på ett litet hus som skulle bli perfekt för oss två som blir kvar. Med mig tog jag min arbetslöse arkitektvän för att få råd och han tyckte liksom jag att det såg bra ut. I morgon har jag bokat möte med banken för att prata lån och så får vi se hur det går med husköp. Men så mycket vet jag att det pirrar i magen av nervositet och att jag behöver kunskaper om så mycket för att känna mig trygg med vad jag ger mig in i.

 

Och ska jag verkligen bli husägare? Det hade jag aldrig kunnat tro, så mycket som jag rört mig över klotet. Kan jag verkligen komma till ro efter allt kringflackande? Men det blir kanske så här för alla när man blir äldre, att man liksom inte orkar flytta omkring längre utan nöjer sig med att stanna kvar och vandra på de redan upptrampade stigarna. Trots att man tidigare alltid tyckt om att upptäcka nya saker och lära sig om det som finns omkring. En del slår sig till ro tidigt i livet och jag har aldrig riktigt förstått varför t.ex. mina småsystrar aldrig rest mer än som längst på en charterresa medan jag blivit en mycket orolig själ som velat upptäcka världen. Men nu är jag där jag också. Till hösten kanske jag sitter i stugvärmen som nybliven husägare med allt vad det innebär av pysslande och planerande och räknande för att få pengar till amorteringarna. Och hjälp, tänk om räntan går upp! Då har jag kanske inte råd att resa längre!

5 reaktioner till “Ska jag bli husägare tro?”

  1. Lycka till!

    Jag går litet i samma tankar. Jag bor numera ensam i en 3:a plus att jag har en liten sommarstuga jag känner att jag inte vill lämna. Alltså lever jag litet väl dyrt för att kunna unna mig resor, som även för mig är en viktig krydda i livet. Än så länge vet jag inte ett dugg vad det kommer att bli för boende för mig framöver….

    Berätta vidare hur du gör!
    Mia

  2. Jo, nu har banken gett klartecken för lån och jag har lagt bud. Nervositeten allt större och jag drömmer om pannor och fönstermålning.

  3. Apropås om du finns på nätet kvar som Sassas i ompio kunde jag inte låta bli och gjorde en lite sökning. Din blogg finns än fast chachad form. Jag gjorde en sökning i google ”sassas julio sueco” och vips, där fanns du kvar.

  4. Den cachade hittade jag. Tack för tipset, Julio! Men bloggi verkar vara helt borta för övrigt. Undrar vad som hänt.

    Nej, det här bloggverktyget tillåter nog inte så mycket om man utnyttjar gratisversionen, vilket jag gör.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *