Bloggstafetten: För och emot religiösa friskolor

Jag har valt att koncentrera mig på religionen i den svenska skolan och inte så mycket på just friskolornas möjligheter att ha en religiös inriktning, vilket egentligen blir en mycket vidare diskussion.

 

Först en historisk tillbakablick, som upplyser oss om att de första allmänna skolorna inrättades i och med att 1842 års folkskolestadga antogs av ståndsriksdagen då Carl XIV Johan var kung i Svea rike. Denna stadga innebar i korthet att:

  • Kyrkoförsamlingarna blev skyldiga att inrätta folkskolor.
  • Befolkningen blev skyldig att lära sig läsa, skriva, räkna och att kunna den bibliska historian samt sjunga psalmer.
  • Staten åtog sig uppdraget att utbilda lärare.
  • Staten bidrog till lärarnas löner.

Redan här ser vi alltså att den kristna religionen spelat stor roll för folkskolans uppkomst i Sverige, men att staten är med för att bestämma innehållet, som skulle ha en kristen inriktning. Vi fick alltså i Sverige en statlig, kristen skola, som alltsedan dess sekulariserats allt mer så att man i dagens läroplan (Lpo 94) säger att: "Undervisningen ska vara icke-konfessionell."

 

Fr.o.m. 1992, då det kommunala bidraget (den s.k. skolpengen) infördes, finns det möjlighet för i stort sett vem som helst att starta en fristående skola men ansökan måste inlämnas till skolverket, som ska godkänna skolan. Friskolor får också ha en annan läroplan, kursplan och timplan än de som följs i de kommunala skolorna och det innebär även att de får ha en konfessionell inriktning.

 

Förra läsåret fanns totalt 561 fristående grundskolor varav 67 inom gruppen konfessionella fristående skolor, de allra flesta kristna (både med protestantisk och katolsk inriktning) och några muslimska och judiska. Övriga religioner finns inte alls representerade.

 

Skolverket kan också avslå ansökan och har gjort detta i 26 fall, varav 18 var grundskolor med muslimsk inriktning.

 

Vilka är då fördelarna med en religiös friskola? Det är framför allt på individnivå som fördelarna finns. Föräldrar som är djupt troende är de som vinner på detta system. De kan överföra sin tro till sina barn genom skolans försorg. Varje dag präglas av studier där den aktuella religionen finns med på något sätt, även om man har skyldighet att undervisa om andra religioner än den egna. Man vistas dagligen bland gelikar och känner sig på så sätt antagligen mer trygg i skolan än man kanske gör på stora kommunala skolor.

 

Nackdelarna som jag ser dem gäller mer på samhällsnivå. Eleverna blir på ett tidigt stadium indoktrinerade och får inte välja själv om de ska ta föräldrarnas religion eller inte. Kunskaper om andra religioner blir antagligen lidande, även om man som sagt är skyldig att ha undervisning om dessa. Segregationen ökar, eftersom det bara blir de redan troende som går i dessa skolor. Jag ser en religiös friskola som en företeelse som i framtiden riskerar att bädda för konflikter, eftersom eleverna inte möter dem som har annan uppfattning i religiösa frågor.

 

Min utopiska dröm är i stället en skola där alla religiösa (och icke-religiösa) inriktningar kan samsas och utbyta erfarenheter för att bidra till en bättre värld där inga våldshandlingar sker med religionen som bidragande orsak. Jag tycker att den svenska offentliga skolan är ett steg i denna riktning. Här får elever av skilda kulturer och religioner möta varandra i vardagen. Visst uppstår det konflikter ibland, men det existerar i alla fall en möjlighet att på ett naturligt sätt få inblick i andras sätt att leva och på så sätt motverka okunskap om varandra, en okunskap som skulle kunna leda till framtida, större konflikter, p.g.a. rädslan för det okända.

 

Tilläggas bör att jag redan som 18-åring tog avsked av den svenska kyrkan och inte heller tagit ställning för någon annan religion.


 

Mitt bidrag till bloggstafetten är nu publicerat och jag lämnar över ordet till Stefan på loci.se. Nu vet jag ju att Stefan ingått äktenskap med sin Anna-Maria alldeles nyligen, men jag skulle ändå vilja veta om han med de retoriska gåvor han har, på ett övertygande sätt kan omvända den mest hängivne äktenskapsanhängare att inte gifta sig. Alltså ber jag honom skriva: "Mina argument för att inte ingå äktenskap".

3 reaktioner till “Bloggstafetten: För och emot religiösa friskolor”

  1. Tyvärr har sekulariseringen av vårt samhälle tvingat fram behovet att starta kristna friskolor, och även friskolor med annan religiös grund. Det du kallar ”indoktrinering” är vad vårt samhälle har byggts på, sanna kristna värderingar. Elever bör inte behöva söka sig till friskolor för att få ta del av vår skapares visdom.

    /Johan Andersson ordf. Pats Army – Sweden

  2. ”att ta del av vår skapares visdom” som du skriver behöver inte nödvändigtvis ske i skolan. Om man nu har en kristen livssyn finns det möjlighet att gå i kyrkan. Söndagsskolor, existerar inte de längre?

    Att möta andra människors olika uppfattningar och på så sätt vidga sin syn på världen anser jag vara långt viktigare än att bara studera den egna religionen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *