Bok 15: Berlusconi: italienaren

Kristina Kappelin är sedan många år bosatt i Italien och arbetar där som journalist. Ofta ser man henne på SVT:s nyhetssändningar när det rapporteras från Italien. Hon kom i höstas ut med den här boken vid namn Berlusconi: italienaren som jag precis har läst ut.

Festa per il Popolo della Libertà

I september 2010 tog jag den här bilden nära Castello Sforzesco i Milano där Berlusconis parti ordnade med en stor fest.

En hel bok om Silvio Berlusconi är nog inte svårt att få ihop, speciellt inte om man som Kristina Kappelin följt honom sedan slutet på 1980-talet då hon intervjuade honom efter att han köpt fotbollsklubben Milan och hade lyckats med konststycket att få laget upp på toppen, där det sedan dess hållit sig. Berlusconi fortsätter som den affärsman han är med sitt Mediaset och omvälver totalt italienarnas tv-vanor. Ingen kan låta bli att tycka något om honom för antingen gillar man honom eller så avskyr man det han står för.

I valen 1994 ställer han för första gången upp i parlamentsvalen. Jag bodde själv i Italien vid den här tiden och minns med förskräckelse hur Berlusconi lierade sig med det gamla fascistpartiet Alleanza Nazionale och det regionala och främlingsfientliga Lega Nord. Och Berlusconis parti Forza Italia vann eftersom han inte på samma sätt som andra partier varit inblandad i de omfattande korruptionsrättegångarna som fått namnet Mani pulite, vilket betyder Rena händer. Oppositionen var – och är – inte ett alternativ för italienarna i gemen som var trötta på allt fiffel. Att Berlusconi också var inblandad i ljusskygga affärer var det inget det talades om då. Kristina Kappelin beskriver hur han varit och är inblandad i många skumraskaffärer inom byggbranschen, i mutskandaler och politiskt fiffel. Den stora frågan är egentligen hur han kan ha den makt han har och få fortsätta att mer eller mindre diktera villkoren för domstolen och undangå att bli dömd. Vad jag förstår följer det av att han har en sådan mediamakt, dels genom sina bolag och dels genom den personlighet han är. Tänka sig att det finns en grupp italienare som kräver att han ska bli nominerad till Nobels fredspris!

Nu verkar det ändå som att Silvio Berlusconi håller på att förlora en del av italienarnas förtroende, inte minst genom att han förlorade den folkomröstning som hölls i juni i år och där man folkomröstade om bl.a. ännu en lag som skulle ge immunitet åt Berlusconi, kärnkraftens vara eller icke-vara (Berlusconi ville införa kärnkraft, något man inte har i Italien) och privatiseringen av vattenförsörjningen. Dessutom har Gianfranco Fini (partiledare för f.d. Alleanza Nazionale) brutit med Berlusconi. För något år sedan ombildades Forza Italia till det nya partiet Il Popolo della Libertà, dvs. Frihetsfolket.

Utanför Castello Sforzesco i MilanoDet är en diger genomgång av Berlusconi och hans politik som Kristina Kappelin skrivit och den rekommenderas till alla som vill förstå lite av vad det är som gör Silvio Berlusconi så speciell. Det är lätt att läsa den och för mig blev det en återupptäckt av alla de händelser som skedde när jag bodde i Italien fram till 1997, de åren när Berlusconi förvandlades till politiker från att ha varit affärsman. Fast frågan är om han inte i grund och botten är affärsman och aldrig blev politiker. Åtminstone verkar han vara mycket okunnig om hur man bör bete sig på ett demokratiskt sätt och vill i stället bestämma över allt på ett ganska diktatoriskt vis som om landet ska styras enligt hans egen vilja. Otaliga är de historier om hur han gjort bort sig inom storpolitiken och många är de italienare som fått gå från sina arbeten för att de misshagat Il Cavaliere.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det här inlägget postades i Böcker 2011 och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.